Polyomavirus

Polyomavirus är höljelösa DNA-virus, som nyligen klassificerats som en egen familj. Två medlemmar orsakar sjukdomar hos människa: JC-virus och BK-virus.  De är bägge påfallande genetiskt stabila, med relativt liten sekvensvariabilitet. 

Klinik:

JC-virus har etablerats som agens vid en sällsynt demyeliniserande neurologisk åkomma, nämligen progressiv multifokal leukoencefalopati (PML). Sjukdomen drabbar främst immunsupprimerade patienter, där virus kan påträffas i likvor, samt i hjärna vid obduktion. JC-virus infekterar oligendrocyter, som finns i vit vävnad. Angripna celler bildar demyeliniserade plack, och rikligt med makrofager och astrocyter med bisarra former ses vid histologisk undersökning. De kliniska symptomen utgörs av en triad av muskelsvaghet/pares, kognitiva defekter/demens, och sensoriska störningar inkluderande synrubbningar. De flesta patienter avlider inom 1 år.

Även BK-virus är associerat med svår immunsuppression, som tex efter benmärgstransplantation. Viruset uppvisar tropism till njurar och urinvägar. Ett vanligt symptom är hemmoragisk cystit, men även njurpåverkan av varierande allvarlighetsgrad förekommer. BK-virus har påträffats i en rad maligna tumörer som glioblastom meningeom och osteogent sarkom. Ett etiologiskt samband med dessa tumörformer är inte fastslaget, då viruset också påträffas i normala kroppsvävnader.

Diagnos:

Polyomavirus lämpar sig väl för PCR-diagnostik. Efter klinisk misstanke rekommenderas provtagning och analys av likvor avseende JC-virus, samt undersökning av urin när BK-virus eftersökes.

Behandling och prevention:

Ett flertal nukleosidanaloger har använts, men ofta i små serier eller utan säkra resultat. Framgångsrik behandling av underliggande sjukdom (tex vid HIV-infektion) kan ibland ge positiva resultat.